Alaa Hanna har enligt egen uppgift både svensk och egyptisk lärarexamina. Tidigare har han sysslat med import av konstgödsel. Enligt ett reportage i Aftonbladet ska han nu starta det som på svenska kallas friskolor.
Han har gjort sin research ordentligt och hittat en lukrativ nisch i djungeln av specialiteter som erbjuds svenska elever. Nämligen internationella skolor som får ta ut ordentliga elevavgifter. På skolan han ska starta i det gamla mentalsjukhuset i Ulleråker, Uppsala kommun, planeras eleverna få hysta upp med 50 000 till 90 000 devalverade svenska kronor per år.
I internationella sammanhang ska man komma ihåg att det ändå är en låg kostnad att betala. Föräldrar som har sina ungar på privatskolor i New York rynkar nog på näsan åt dylika billighetslösningar.
Givetvis för att de inte betänker att elevavgifterna inte står för hela finansieringen. Kravalknotten har en skolpeng att plocka ut också.
Alaa Hanna har dock gått på pumpen i andra svenska städer. I reportaget säger han att skickat brev till en hel mängd diplomater stationerade i Sverige.
Skolinspektionen, som i sin nåd och allvishet har att besluta om skolor skall få etableras eller inte, menar bland annat att det är osäkert om arbetarstaden Gävle verkligen har 800 diplomatbarn som kan börja skolan som var tänkt att starta där. En bedömning som jag för övrigt är beredd att hålla med om.
Det är värt att notera att projektet i Uppsala kommun beräknas kosta skattebetalarna 18 miljoner per år i statliga och kommunala pengar, alltså skattepengar. Tillkommer gör elevavgifterna som föräldrarna får stå för.
Smaka på den siffran igen, 18 miljoner sköna skattekronor!
Enligt uppgift i reportaget ringer föräldrar till Alaa Hanna och, den gamle nasaren av konstgödsel, och gråter av glädje. Det är dock oklart om det beror på att föräldrarna begriper att skolgången kommer bli kraftigt skattesubventionerad eller för att ungarna ska få en rejäl skolgång, eller båda.
Jag har inga som helst synpunkter på att en egyptisk man med lärarexamina och bakgrund inom konstgödselbranschen, i ärlighetens namn måste jag också notera att han nämner erfarenhet från undervisning utomlands, startar skolor som tar ut dyra elevavgifter.
Jag kan också förstå att människor som kan betala är redo att hysta upp slantarna.
Vad jag inte tycker om är att projektet finansieras med skattepengar och begränsas av myndigheter.
Enligt mitt sätt att se på saken är 18 miljoner inte precis felräkningspengar, det är mycket pengar. Jättemycket pengar, faktiskt! Om vi räknar på alla skolor han vill smälla upp, tydligen i cirka 20 kommuner, blir det ännu mer pengar från skattebetalarna.
För en klassisk liberal som undertecknad gäller per definition följande, att vad folk gör med sina egna slantar är helt upp till dem.
Men våra gemensamma slantar, om sådana nu skall existera, skall inte gå till att applicera statligt applicerade läroplaner på barn. Det skall inte gå till att subventionera en pekuniär överklass önskan om en bra skolgång till sina barn.
Överhuvudtaget skall inte staten syssla med våra barns utbildning alls. Vi ska inte låta den blanda sig i våra barns väl och ve, den saken skall barnens föräldrar/vårdnadshavare sköta.
Till och med kommuner är enligt min syn på saken för stora organisationer att överlåta sådana viktigheter som våra barns utbildning till. För att inte tala om Alaa Hannas koncern STEAM Education.
Vi har nu fått uppleva den svenska skolans förfall i en lång rad år. Den så kallade borgerlighetens ”friskolereform” som utlovade en sörgårdsidyll av lokalt förankrade initiativ har förvandlats till iskall kommersialism.
Kommunala skolor dukar under av trycket från främmande kulturer. I vissa fall har det främmande kulturerna själva startat skolor för att kunna optimera sin alienation från det omgivande samhället, med hjälp av det omgivande samhällets pengar.
Ja, ni begriper hur käpprätt fel det blir när staten och kommuner ska lägga sig i. Vi har nu kommit till vägs ände och måste återbörda ansvaret för barns utbildning och fostran där den hör hemma.
Hos föräldrarna!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
