Jag är så pass gammal att jag haft brevvänner. För alla er som är födda 1985 och senare kan jag berätta att man skrev med penna på ett papper, stoppade ner pappret i ett adresserat kuvert med lämpligt porto i form av frimärken och la det i närmsta brevlåda.
På den tiden var det också så att en god majoritet av alla inköp man gjorde inträffade i fysiska butiker. Det fanns visserligen något som kallades postorder, även där fick man dock vackert lägga beställningen brevledes.
Som ni förstår är jag rent fruktansvärt gammal människa. Förra året fyllde jag hela femtio år!
Det har runnit en hel del vatten under broarna sedan jag föddes. År 2009 bildades Posten Norden genom ett sammangående av svenska Posten och Post Danmark. 2011 bytte man namn till Postnord.
Tänk den som fått vara en fluga på väggen när denna okristliga fusion diskuterades och genomfördes. Hur gick snacket där i mötes- och styrelserummen när man kom fram till att två fel måste bli ett rätt?
Resten är, som man vanligtvis säger, historia. På senare år är det legio att vi varje jul får bereda oss på paketkaos (eftersom det tydligen är ett överraskande faktum att folk beställer mycket grejor just till jul), samt att posten konstaterar att brevvolymerna sjunker kraftigt (eftersom folk tydligen, av någon märklig anledning som statsmakterna inte tycks begripa, inte meddelar sig via brev längre).
Dom senaste tre åren har Postnord gått med 2,99 miljarder i förlust!
Eftersom svenska staten generellt verkar vara något bakom flötet när det gäller affärer och ägarstyrning så äger man 60,7 procent (och står för 70 procent av omsättningen) av bolaget men har bara 50 procent av rösterna. Danskarna äger 39,3 procent av bolaget och har också 50 procent av rösterna. Det bör vara ganska intressanta styrelsemöten när ekonomiska frågor avhandlas. Exempelvis när danska staten puttar in 100 miljoner danska kronor i verksamheten för att brevutdelningen i Danmark ska fungera under första halvåret 2020.
Den ansvarige ministern i Sverige, Anders ”IT” Ygeman, vill inte dock inte höra talas om tillskott från staten. Kanske har han drabbats av plötslig omsorg om skattebetalarnas pengar? Istället visar han musklerna genom att tillsätta en utredning! Ygeman tycker nämligen att posten skall bära sina egna omkostnader ”som man gjort under en väldigt lång tid”. Om det nu finns delar av verksamheten som inte kan finansieras via portot hoppas Ygeman att utredningen skall utvisa hur finansieringen ska gå till. Hans kollega i regeringen, näringsminister Ibrahim Baylan, öppnar dock för statsstöd enligt Dagens Nyheter.
Är det fler än jag som anar ugglor i mossen och känner att detta inte kommer bli en promenad i parken?
Ur mitt perspektiv är problemet mycket enkelt. Staten ska inte sysselsätta sig med saker som dom inte klarar av. Storslagna fusioner för att i akt och mening skaffa sig stordriftsfördelar är något som bättre överlåts till dem som begriper det. Folk som kan räkna på ägarprocent och röstetal till exempel.
I framtiden får vi hoppas och tro på mindre stat och mer civilsamhälle. Vi och våra surt skattade slantar förtjänar ett bättre öde än att kastas in i det svarta hål som Postnord utgör!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
