Tillvaron i vårt lilla nordeuropeiska randstat synes bistrare än på mången dag. Det anses närmast normalt att 12-åriga flickor får skylla sig själv om de är ute och går nattetid. En skådespelerska med visst medialt genomslag anser att vänstermänniskor per definition är snälla människor.
Som tur är kan den godhetsvurmande skådespelerskan i princip avfärdas som normalt förvirrad. Ett långt och förhoppningsvis inkomstbringande liv på tiljorna har förmodligen korrumperat såväl hennes omvärldsuppfattning som självbild.
Man får betänka hur mycket dessa sköra varelser tvingas skåda ner i olika känslomässiga avgrunder och arbeta med sin egen och andras ångest. Det är med andra ord inte konstigt att de kanske inte har tid att ta del av historiska eller nutida faktum om vilket elände vänsterideologiers utövande orsakar.
Värre är det med åsikterna om att en 12-årig flicka i princip får skylla sig själv, eller att hennes föräldrar har slarvat, för att hon hamnar i skottlinjen när kriminaldårar är i färd med skjuta ihjäl andra kriminaldårar.
Man kan vända på det och ställa frågan om vilken tid på dygnet det är helt i sin ordning att kriminaldårar skjuter ihjäl 12-åringar på allmän plats? Eller, skulle tragedin med att en 12-årig flicka blir skjuten till döds vara större om det skett dagtid?
Jag, en enligt vissa skådespelerskor per definition elak och grym person eftersom jag huserar långt ute i högermörkret, är väl av den uppfattningen att 12-åringar rent generellt ska kunna röra sig utomhus vid vilken tid på dygnet som helst. Inte nog med det, 12-åringar ska kunna röra sig på vilka allmänna platser de behagar. 12-åringar ska framför allt aldrig riskera att hamna i skottlinjen för skjutglada kriminaldårar.
Den som önskar ge mig svar på tal och argumentera mot min uppfattning i denna fråga har givetvis en diger, för att inte säga helt omöjlig uppgift framför sig.
Personen ifråga måste nämligen leda i bevis varför just kriminaldårar av alla det slag och sorter ska kunna leva rövare på allmän plats vid vilken given tidpunkt som helst. Om nu kriminella stolpskott inte ska kunna skjuta ihjäl olyckligt förbipasserande är den givna följdfrågan varför det ändå sker?
Beror det månne på en misslyckad kriminalpolitik? Är det något annat område inom politiken som havererat? Är det kanske systemet som sådant som är fel? Är det värdegrundsarbetet som inte är riktigt implementerat?
Några har till och med dristat sig till att konstatera att det är bra synd om dem som sköt också.
Det är, eftersom jag inte känner till deras bakgrund, mycket möjligt att de växte upp med helt överdjävliga föräldrar under i övrigt bistra förhållanden. Detta ger dem emellertid ingen som helst naturgiven rätt att själva bli stolpskott.
I min egen bekantskapskrets finns det gott om folk som under barndomen, av sina föräldrar och/eller andra, blivit slagna och utsatta för sexuella övergrepp, tvingade till att stjäla och på mången andra sätt misshandlade. Ändå har dessa personer växt upp till ansvarstagande och goda samhällsmedborgare. En god del av dem trots att sociala myndigheter lagt sig i och gjort misslyckade försök att ställa eländet till rätta.
Vi har nu nått den punkt i samhällsutvecklingen då vi måste konstatera att det svenska socialistiska experiment imploderat under tyngden av att vara alla till lags.
Vi måste helt enkelt sätta ner foten och sätta stopp, Sverige som vi känner det kommer annars gå under i en gigantisk godhetsorgasm.
En god början är att ta makten från politikerna på riksnivå och lägga den på lokal nivå där människorna har kunskap och överblick rörande sina livsvillkor. Med allra största sannolikhet är det dessa människor som är bäst skickade att hantera situationen.
Det är människorna i civilsamhället som har att utse de lokala polischefer som med deras förtroende ska sätta åt förmågor som inte respekterar invånarnas rätt att röra sig utomhus vid varje given tidpunkt.
Genom att förflytta makten och beskattningsrätten från riksdag och regering vinner också ömma och goda socialister! Tänk vad mycket av sina egna pengar dessa kan lägga på olika projekt till godhjärtade ändamål. Både här i riket och utomlands.
Om vi exempelvis stänger våra gränser för bidragsmigranter kan socialisterna slippa att kanalisera pengarna genom skattsedeln. Vi ser framför oss hur kulturmänniskor och andra godhjärtade vänsterister kanaliserar ekonomiska resurser, reda pengar och eget arbete, till att hjälpa olyckliga varelser här hemma och utomlands!
Själv ser jag fram mot lugn och ro. Att slippa statlig inblandning i mitt liv är nämligen det högsta ändamålet jag har med min politiska gärning.
Jag ser fram mot ett samhälle där 12-åringar kan röra sig fritt utomhus vid varje given tidpunkt som helst på dygnet utan att riskera liv och lem.
Jag ser fram mot ett samhälle där godhetsonanerande socialister får betala så lite skatt som möjligt. Då kan de nämligen lägga pengarna på sitt godhetsonanerande istället för att säga åt andra människor hur dåliga de är för att de inte tycker lika och älskar alla.
Vad tycker du?
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
