Vår misstro mot våra förnimmelser

Vår misstro mot våra förnimmelser 1

En sak har ruvat i mitt undermedvetna sedan jag ondgjorde mig över JBPs undermåliga diskussion om mohammedanismen [1], det är stycket när Ali vill prata om hur det upplevs att oeskorterat gå längs gatorna som kvinna i ett muslimskt land jämfört med i gårdagens västerland. Peterson var inte alls intresserad av den diskussionen, han ville bara snöa in sig på brottsstatistik.

Det ligger något djupt här och det är den moderna människans misstro mot sina egna förnimmelser och upplevelser. Vi kan inte riktigt tro på det vi ser och känner om inte en karl i vit rock samtidigt uppmäter det med något vetenskapligt instrument i handen. En känsla av utrymme i en villa är av noll och inget värde om inte lasermåttet samtidigt visar x antal kvadratmeter, känslan av otrygghet är bara fantasier eller uttryck för undermedveten rasism om den inte går hand i hand med en statistisk signifikant ökning av brottstyp x.

Detta är dock ett fullständigt sinnesslött sätt att tolka världen, ett förhållningssätt som bör vara förbehållet de som gått full Arnstad. Nästan allt av vikt i våra liv är saker som är för subtila för att kunna fångas av statistik men samtidigt sådant som våra sinnen förnimmer utan några svårigheter. När en erfaren skridskoåkare är ute på tunn is så är termometer, prognoser och hållfasthetslära blott indikationer, det är magkänslan som avgör i slutändan och den bildas av det oräkneliga antal olika intryck som skridskoåkaren tagit in under sina år på isarna. Ljudet av skenorna, känslan av vinden i ansiktet, ljusets egenskaper, kombinationen av förnimmelser kan inte reduceras till något enkelt mätbart och inte heller är den samma från person till person.

Den upplevda tryggheten när man går på en gata fungerar på samma sätt, omgivningens blickar, kroppsspråk, kläder och grupptillhörighet, vädret, gatans utseende, ljudmiljön, vår egna klädsel och hållning och många fler subtila faktorer kombineras och våra finkalibrerade hjärnor gör sen en riskbedömning som är helt överlägsen all brottsstatistik. Statistiken ligger alltid steget efter, om man känner en stor otrygghet så kommer statistiken visa väldigt få brott eftersom alla då givetvis agerar mer stor försiktighet. Det sker få olyckor på livsfarligt värmepåverkad is eftersom få beträder den.

När Peterson nedvärderar magkänslan som en solid kunskapskälla så underkänner han hundratusentals år av evolution som format våra hjärnor att känna igen farliga situationer. Han gör sig till en nyttig idiot för de som frenetiskt vill dölja problemen och som lurar ut kvinnor på gatan med argument som att det är deras undermedvetna rasism som talar, att de inte ska lite på sina känslor. Det är en ytterst farlig och omoralisk lek han sysslar med.

  1. Johan Simu – Du har blivit det du svor att förgöra