Du har blivit det du svor att förgöra

Du har blivit det du svor att förgöra 1

Trots all den berättigade kritiken som Jordan Peterson har fått högerifrån så har jag ändå närt en viss värme till karln. Genom sina föreläsningar så introducerade han mig till stora tänkare som den postmoderna skolgången berövat mig, människor som Nietzsche, Jung, Dostojevskij och Tolstoy. Han demonstrerade för mig att man kan analysera religiösa texter på fler sätt än det som de bokstavstroende sysslar med (dvs vulgärateisterna som Dawkins) och visade hur djupgående religionens påverkar på vår tankevärld verkligen är. Han öppnade på glänt den där dörren som leder en ut från den strikt materialistiska världsbilden och får en att fundera på större spörsmål även om han själv aldrig klev igenom dörren utan bara visade att den existerar.

Många på högerkanten som inte var lika obildade som jag och som redan hade gjort den färden kritiserade tidigt Peterson och varnade för att han är en ormtunga som blåser upp sin självbild, en man som uppenbarligen inte klarat av att städa sitt egna rum, vars gärning kommer vara att förhindra centrister från att gå högerut. För mig var JBP snarare ett tecken på att bara en så liten dos av det klassiska som han ger skapar en oemotståndlig lockelse som leder en rakt in i det enorma tankegods som dömts ut som irrelevant av moderniteten. Kort och gott så börjar det med Jordan Peterson och slutar med Hermes Trismegistus och Evola.

Nu märker ni säkert att jag förbereder för ett stort men... Min tveksamhet till JBP har med tiden växt till stor del stimulerad av Boris Benulics fina sågningar i många delar av karlns livsverk (börja här [1]) och idag så säger jag nog slutligen adjö till herr Peterson efter att ha lyssnat på hans samtal med Ayaan Hirsi Ali [2].

Jag hade vissa förhoppningar inför det här samtalet, JBP har aldrig tidigare vågat beröra ämnet islam och i denna podcast får vi mycket riktigt höra att han har en genuin skräck inför ämnet (eller snarare vad som händer med alla som väljer att diskutera ämnet vilket John Cleese har förklarar [3]). Trots det så förväntade jag mig att han skulle börja analysera den kultur islam skapat på samma sätt som han gjort med kristendomen, det är trots allt JBPs signum. Hur kan man inte grunna på de divergerande riktningar som två kultur utvecklar sig i då den ena grundats av en krigsherre och den andra av någon som förespråkade en inre resa och att vända andra kinden till?

Någon sådan diskussion fick vi dock inte höra. Istället för insiktsfulla kulturella analyser så gick JBP full Arnstad. När Ali vill diskutera kultur så hänger sig JBP envetet fast vid hur svårt det är med statistik och att nysta upp nätet av samverkande socioekonomiska faktorer. Ja du hörde rätt, alltid dessa socioekonomiska faktorer! Istället för karln som stått upp och kritiserar postmodernism med var och vartannat andetag så verkade det som att en nyutexaminerad kriminolog från Södertörn tagit hans plats.

“Kanske det är för att invandrarna till största del består av unga män och unga män i grupp hittar alltid på rackartyg som gängvåldtäkter och könsstympning?”

“Kanske de är fattiga?”

“Kanske de är traumatiserade?”

Lite tillspetsat så är det sådant som JBP kastar ur sig när Ali beskriver skillnaderna mellan att som kvinna gå ensam längst gatorna i Somalia jämfört med i det Holland som var när hon flyttade dit samt hur det Holland som är idag allt mer känns som Somalia. Medan jag lyssnade så försökte jag ett tag hålla uppe hoppet, JBP kanske spelar djävulens advokat (så som han påstod i början)? Han kanske skickligt vill avväpna argumenten mot Ali så att de sedan kan gå över till den riktiga diskussionen? Men sakteligen förstod jag att det inte ligger till på det sättet, någon riktigt diskussion kommer vi inte få.

Lågvattenmärket är när JBP deklarerar att “någon måste ställa de här frågorna” med avseende på socioekonomiska faktorer, som om inte hela den postmoderna akademin sysselsatt sig med att dölja verkligheten via statistik under ett halvt sekel! Det klingar falskt, mycket falskt. Att Peterson, som gjort hela föreläsningsserier där han avhandlar hur kristendomens budskap format den västerländska kulturen, faktiskt skulle tro att det blott är socioekonomiska faktorer som skiljer oss från personer från den kultursfär som är oss mest främmande när det gäller vår grundläggande värderingar [4] det är inte rimligt. Så dum är inte karln! Så nej Jordan det är inte de frågorna vi måste ställa, vad vi måste fråga oss vad man försöker gömma genom att skifta fokus till de frågorna!

Med den här intervjun har JBP ställt sig på den sida som försöker dölja problemen bakom påhittad komplexitet istället för att blottlägga problemen så alla kan se vad som sker. Det framgår med all önskvärd tydlighet när han säger att folkutbytet är ett “good versus good” dilemma. Det goda med fri invandring kontra det goda med kvinnors säkerhet. Han sätter det hypotetiska lidande hos unga män i Syrien i ena vågskålen och det faktiskt lidande hos gruppvåldtagna kvinnor i västerlandet i den andra och finner att det kanske finns en balans trots att det går helt emot hans princip att man ska fixa sitt närområde före man försöker fixa världen.

Nej det är inte en gott mot gott fråga vi har att göra med, det är faktiskt så svart och vitt som något kan bli, främmade män skadar våra fruar och barn. Ska vi öppna våra hjärtan för miljontals individer som i både ord och handling öppet deklarerar att de avskyr allt vi står för eller ska vi inte göra det? Skulle JBP visa någon tvivel själv om det var hans egna dotter som förvandlas till fritt villebråd varje gång hon kliver utan genom hemmets dörr?

Det värsta med JBPs frågor är att det egentligen inte spelar någon roll varför invandrare från den muslimska kultursfären är överrepresenterade bland bestialiska våldsbrottslingar. Det räcker med att veta att de är det och sedan kan vilken sunt tänkande människa som helst dra slutsatsen att vi bör sätter stopp för massinvandringsexperimentet nu. Vi behöver inte offra fler kvinnor i godhetens tecken! Vi har en plikt att städa vårt rum, inte Syriens eller Afghanistans.

Sedan kan vi gott skicka Arnstad och Peterson med sopkvasten i hand till Somalia eller Irak och låta dem försöka nysta ut alla socioekonomiska faktorer på plats.

  1. Boris Benulic: En oförlöst hippie – tankar om Jordan B Peterson I
  2. The Jordan B. Peterson Podcast – Season 4 Episode 7: Ayaan Hirsi Ali
  3. Real Time with Bill Maher: John Cleese on Political Incorrectness (HBO)
  4. Johan Simu: Västerlandets antites