Klassiskt liberala partiet vill lämna 50 år av ökad politikermakt, skattehöjningar och regleringar bakom sig

Black And White Shapes Black White - Photos_kast / Pixabay

Klassiskt liberala partiet (KLP) är inte ett progressivt eller idealistiskt parti, eftersom vi inte eftersträvar en ideal samhällsordning. Vi överlåter åt medborgarna och lokalsamhällena att exakt definiera hur de vill leva, genom minskad centralmakt och byråkrati. Ett myller av samhällen med lite olika inställning till vad som utgör ett gott liv.

Vi representerar i praktiken en rörelse bort från något annat. Klassiskt liberala partiet vill lämna decennier av ökad politikermakt, skattehöjningar och regleringar bakom sig.

Det fungerade inte. Folk är inte påtagligt rikare, friskare eller lyckligare än för 50 år sedan, trots storskalig utveckling inom framförallt data, it, medicin mm. Istället ser vi allt mer stagnation.

Sverige var ett jämförbart rikare land på 1950-60-talet, där unga par hade lättare att finansiera en ny bostad, hitta jobb, försörja sin familj, utveckla sina liv, och leva i trygghet. Särskilt storstadsområdena bjuder numera på en försvårad tillvaro, både vad gäller överprissatta bostäder, otrygghet, sämre skolor, högt skattetryck, med stress och försämrad livskvalitet som följd.

Vi vill ändra riktningen, från ökad politikermakt till mer egenmakt. Där medborgaren får behålla mer av sin lön, samt förenklade regelverk, banker som inte manipulerar räntor, och en invandringspolitik som kräver självförsörjning och inbetalning till trygghetssystemen. Och en återerövring av det offentliga rummet, så att alla tryggt kan vistas på gator och torg.

Det kan måhända upplevas som ett jättearbete, och många menar att det kanske till och med är omöjligt. Hur kan ett litet parti som Klassiskt liberala partiet vända utvecklingen?

Vi vill inte enbart verka som ett parti, även om partiverksamheten ger oss en plattform i samhället, och en möjlighet att nå ut. Låt oss fundera på den libertarianska f.d kongressmannen Ron Pauls presidentvalskampanj för några år sedan. Han vann inte så många röster, men skapade en folkrörelse i mikroformat. Allt fler började ropa efter mer personlig frihet, stopp på krigandet runt om i världen, sparsamhet med skattepengar, och mindre politikermakt. Och idag när vi betraktar en republikansk kongress, så är de frihetligt konservativa fler än George Bush krigshetsande “neocons”. Lyssna till exempel på South Dakotas guvernör Kristi Noem eller Ted Cruz från Texas. Kanske håller inte alla med mig, men jag tror att vi har Ron Paul att tacka för många av dessa influenser. Trots att han inte vann valet, och inte blev president.

Nu tror vi att KLP kan komma in i Riksdagen och framförallt nå inflytande i kommuner och landsting. Men vi kan som en sammanslutning för frihetliga personer verka på fler sätt än enbart den strikt politiska vägen.

Och vi pekar på dig. Ett stort arbete väntar. Delar du partiets generella politiska inriktning så ber vi dig att bli medlem i partiet, och hjälpa till med att förändra och förbättra Sverige på alla upptänkliga sätt.