Jag läste nyligen HAXs inlägg om federalism som lösningen på våra politiska problem [1].
Låt oss anta att nationen Sverige bara ägnar sig åt ett litet fåtal saker som lämpligast hanteras gemensamt. Som ett yttre försvar. Och att upprätthålla de mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheterna.
Det mesta annat skulle kunna beslutas och skötas på regional och lokal nivå. Och varje beslut bör då fattas så nära dem det berör som möjligt. Decentralisera, helt enkelt.
Då skulle vi få ett Sverige med regionala skillnader. På vissa platser skulle det råda en genuint borgerlig politik. På andra skulle socialism och en omfattande välfärdsstat gälla. På något håll kanske man till och med skulle tillämpa direkt frihetliga principer.
Jag tänkte länge på samma sätt, låt oss dela upp samhället och så får alla leva ifred med människor som tänker likadant. Det är en estetisk och tillfredställande lösning ur en libertariansk synvinkel och det är just därför det är en lösning som aldrig kommer fungera. Vad menar jag egentligen med det? Jo just det faktum att det är tillfredställande ur en libertariansk synvinkel är problemet, det är nämligen inte en tillfredställande lösning ur någon annan synvinkel, i synnerhet inte ur en progressiv synvinkel.
Libertarianer gör ofta misstaget att inbilla sig att vänstern skulle låta oss vara ifred bara vi låter dem vara ifred, vi antar helt enkelt att de är beredda att bete sig reciprokt. Men om vi tittar runtomkring och beskådar vilka det är vi har att göra med så finner vi att vänstern består av människor som uppmanar till våldtäkt på nationalistiska kvinnor [2], som vill att västvärlden ska gå under i blod och lidande [3] och som stämplar klassisk maskulinitet som en psykisk sjukdom [4]. Känns det här verkligen som toleranta människor som vi kan samexistera med? Tror ni för ett ögonblick att de kommer låta bli att interferera när deras kristet konservativa grannkommun förbjuder Pride? Kommer de stillasittandes acceptera när en annan grannstad öppet deklarerar att alla är olika mycket värda (kanske till och med att de flesta är rätt så lite värde)? Kommer de vara ok med att staten på den högsta nivån endast sysslar med yttre försvar och rättsväsende men låter bli att genuskorrigera dagisbarn?
Svaret är förstås nej, kulturkriget [5] är ett verkligt krig och vänstern är helt öppna med vad deras mål är. De är sant troende universalister och de vägrar att låta ett enda hörn av världen undslippa deras religiösa övertygelser [6,7]. Av alla intoleranta sekter [8] så är den moderna vänstern den mest intoleranta och därmed är fredlig samlevnad omöjlig. Federalism fungerar endast när grannarna sinsemellan kan enas om att de inte har någon rätt att ingripa i varandras förehavanden oavsett vad de själva tycker, det är en prekär begränsning som i slutändan gör att federalism endast funkar om alla inblandade tillhör olika libertarianska falanger! Är grannarna feminister, islamister eller sossar så är det slut på det roliga illa kvickt. Se bara på hur USA, med sin fundamentalt progressiva världssyn, aldrig kunnat låta bli att sprida demokrati med geväret i hand trots sin på papper fina konstitution!
Samexistens är alltså omöjlig och lokalstyre kräver att den översta nivån är högerinriktad så vad gör vi med alla vänsterblivna människor som står ivägen för federalism och lokalstyre? Krävs det måhända en slutgiltig lösning på vänsterismen? Helst inte, det kan ju trots allt vara vår egen mormor som drabbats av åkomman [9]. Däremot kan vi identifiera vänsterns inneboende svaghet, den är parasitär i alla sina former oavsett om det handlar om nyliberalen eller det efterblivna centerpartistiska röstboskapet. Tvingar vi vänsterister att ha skin in the game så tvingas de helt enkelt att upphöra med att vara vänster eller så svälter de eftersom nästan ingen är villigt att med sina egna pengar betala för import av mångkultur, menskonst, mångfaldskonsulter, intersektionell analys eller genusdagis.
Men vilka parasiterar vänsteristerna på och varför tillåts de göra det? Svaret på fråga ett är medelklassen och svaret på fråga två är att medelklassen har lurats att tro att demokrati gynnar dem. De har helt enkelt hjärntvättats att tro på något så dumt som att rösträtt bör, med Heinlens ord [10]:
…tilldelas vem som helst som är 18 år gammal och har en kroppstemperatur på ungefär 37C
Allmän rösträtt har förvandlats till en moralisk ledstjärna och det är knappt någon idag som ens diskuterar om det leder till optimala utfall. I hela västvärlden har vi dock sett precis samma utveckling, allmän rösträtt införs och inom något årtionde så förtvinar andelen produktiva medborgare till en liten minoritet som tvingas försörjer majoriteten [11] och all form av lokalt styre eller lokala avarter slås brutalt ned.
Ljusningen är den att medelklassen sitter på all makt. Vi behöver inte gå till val på att begränsa andras rösträtt – det skulle aldrig fungera eftersom parasiterna är fler än försörjarna – vi behöver bara övertyga medelklassen om att de ska sluta betala. Vi måste förklara för medelklassen att endast nettoskattebetalande medborgare bör ha rösträtt och resten får antingen se till att själva bli produktiva eller så får de hålla käft och finna sig i att bli serverad det som de som betalar notan beställer in. Efter den reformer så kan vi gott leka med federalism trygga i att eventuella sossekommuner kastrerats och inte kan använda staten för att plundra sina välskötta grannkommuner.
- Federalism på svenska
- Uppmanar till våldtäkt på invandringskritiska kvinnor
- Tobias Hübinette
- APA guidelines warn of ’traditional masculinity’
- Du kan ignorera kulturkriget men kulturkriget ignorerar inte dig
- How Dawkins got pwned
- David Thurfjell – Det gudlösa folket
- The Most Intolerant Wins: The Dictatorship of the Small Minority
- Pensionärerna
- Robert Heinlein on Starship Troopers
- Att känna sin målgrupp
En skopa reaktionär, en skopa libertarian och ett kryddmått primitivist.