Reagan, Trump och de andra republikanerna

Reagan, Trump och de andra republikanerna 1
Exempel på krig amerikanska presidenter engagerat landet i.

Dwight D. Eisenhower, ”Ike”, var general under andra världskriget, WWII. 1952 blev han vald till USAs president. Han var jehovas vittne och mycket konservativ. Det var han som införde texten ”In God We trust” på amerikanska mynt och sedlar, samt avslutningen, ”So help me God” i den amerikanska trohetseden. Han förstörde på egen hand den sekulära andan i amerikansk politik. Han var ingen bra president, men har än idag ett oantastligt eftermäle.

Hans vicepresident, Richard M. Nixon var på väg mot en klar seger i presidentvalet mot John F. Kennedy, när han i en TV-debatt ljussattes så att hans mörka skäggstubb såg än mörkare ut. Kennedykampanjen var inte sen att ställa frågan till väljarna, ”skulle du köpa en begagnad bil av denne man?”

Därmed fick Nixon vänta till 1968 innan han kunde bli president. Trots att han avskaffade de sista resterna av guldmyntfoten och lät dollarn flyta 1971, samt att Watergateskandalen var känd om än icke dess omfattning strax före valet 1972 blev han omvald. Sedan avslutade han det förhatliga vietnamkriget som Kennedy hade accepterat att driva vidare efter fransmännens misslyckande. Watergateskandalen, som framstår som ett sandlådebråk jämfört med dagens motsättningar i amerikansk politik kommer att svärta hans eftermäle som en av de sämsta amerikansk  presidenterna någonsin. Trots att han egentligen inte var det.

När Ronald Reagan 1980 valdes till president ledde det till demonstrationer i i bland annat Sverige. Demokraten Carters presidenttid blev bara en period lång. Reagan hade en mycket konstruktiv relation med Margaret Thatcher, tillsammans var de 80-talets internationella konservativa radarpar. Efter att Reagan, med stor hjälp av andra, till synes förmådde Sovjetunionens president Michail Gorbatjov att öppna Berlinmuren blev han accepterad och nästan populär även till vänster. Egentligen öppnades muren efter Reagans presidenttid.

Efter Reagen tog hans vicepresident George H. W. Bush vid, men saknade lyskraft, spydde vid ett statsbesök och blev inte omvald. Han efterträddes av demokraten Bill Clinton. Denne fick en skandalkantad presidenttid, men blev hyllad på meriterna att han var en av de yngsta någonsin och han jammade på saxofon, .

När George W. Bush var president kallade en svensk minister, Jan O. Karlsson honom för ”Den där jävla texasgubben!”. Det skadade Sverige, men hyllas fortfarande i vänsterkretsar. Bush var ingen lysande president och hans meningslösa krig i Mellanöstern kommer att solka USA länge än. Oklarheter kring flygplansattackerna mot WTC den elfte september 2001 kvarstår.

Efter honom kom ännu en hyllad men värdelös demokratisk president. Barack Obama valdes primärt för att han var svart och demokrat. Alldeles utan meriter belönades han omgående med Nobels Fredspris av vänsterlyriska människor i Norge. Obamas sjukvårdsreform, som inte heter Obamacare utan Affordable Care Act, och av kritikerna påstods vara dyrare och sämre än det som fanns innan, visade sig vara precis så dålig. Men i vänsterkretsar i både USA och Europa anses den vara enastående bra. När någon säger “you can keep your policy” eller “you can keep yor doctor” är det kritik mot lögnerna om hur ACA fungerar.

Donald Trump var även i Sverige populär som något slags gossen Ruda när han ledde en dokusåpa i TV. Men så fort han började vinna politisk popularitet ändrades tonläget. I princip sa svenska media och politiska influencers i politik och kultur att ”Han ska fan i mig inte komma här och förstöra vår vänsterfest!”

Redan innan han tillträtt var vänstersidans smutskastningstroll i farten. Allt var fel med Trump, han var för rik, han var inte förtjänt av sina egna pengar, han ljög, han var Rysslands marionett, han var rasist och misygonist, han hade ingen politik, med mera och etcetera. Allt detta har visat sig vara falskt.

Han hade en politik, den var framgångsrik ända till Covid 19 slog till. Han har inte spelat under täcket med ryssarna. Han har hjälpt fler kvinnor till viktiga positioner inom politiken och juridiken än någon tidigare president. Hans popularitet bland svarta amerikaner har ständigt ökat under hans ämbetsperiod. Han och hans stab har avslöjat flera fall av mygel och ren korruption bland de demokratiska topparna. Går allt väl väntar flera avslöjande rättegångar om det.

Min bedömning är att Trumps eftermäle, hur svartmålad han än varit under sin presidenttid, kommer att vara mycket ljust under lång tid när väl dammet lagt sig!

Vem som verkligen blir president är ännu oklart. Visserligen har media redan korat Biden, men det är minst lika mycket en önskan att skapa ett faktum som att rapportera ett. Det är elektorskollegiet den 14 december som utser president och han svärs in den 20 januari.
Om dessa länkar har rätt kanske inte det tidsschemat håller. Republikanerna övervakade fusket med rösträkningsdatorerna i realtid, härifrån! Räkenskapens dagar närmar sig.