Supreme Court och SSBR


Supreme Court och SSBR 1Tanken med en dömande makt, en riktigt ordentlig Supreme Court, som uttolkar grundlagarna och balanserar en presidents exekutiva makt och parlamentets lagstiftande är givetvis lysande i all sin enkelhet. Jämför man det svenska systemet är USA:s ljusår bättre.

Men självklart är varje system underkastat vissa uppenbara brister. I USA är det exempelvis upplagt för problem om en av domarna avlider i samma veva som ett presidentval.
För den som inte är bekant med problematiken är det ju presidenten som nominerar och senaten som godkänner. Eftersom man delar upp domarna konservativa respektive liberala kommer alltså den sida som inte innehar presidentposten och/eller makten i parlamentet att knorra.
Domarna i den högsta domstolen sitter nämligen på livstid och möjligheten att få in någon riktigt tokliberal eller ärkekonservativ kan avgöra den amerikanska samhällsutvecklingen under lång tid.

Man kan tänka att president trumpeten i hemlighet spann som en klockarkatt i solsken när RBG avled tidigare. Än mer njutbart var att han hade alla skäl i världen att välja en i sammanhanget ung kvinna att nominera till posten.
Sagt och gjort, han har inte haft svårighet att hitta lämpliga kandidater, nu är Amy Coney nominerad. En 48 år gammal toppjurist, bland annat professor, och katolsk sjubarnsmor. Som ren bonus kan man konstatera att hon jobbat för Antonin Scala, numera avliden före detta domare i högsta domstolen och operakompis till RBG.

Demokraterna är givetvis topp tunnor rasande över trumpetens manövrerande och hävdar att valet av ny domare ska vänta till valet av ny president är klart.
Vad de då glömmer är att deras egen gullgosse, före detta president Obama, trixade på samma sätt när Antonin Scala avled 2016 med nomineringen av Merrick B. Garland. Då blockerades utnämningen av republikanerna i väntan på att en lämpligare president skulle tillträda.

Nu är maktförhållandena annorlunda och demokraterna har sannolikt inga som helst möjligheter att stoppa utnämningen. Exit RBG och in med betydligt mer konservativa krafter som ersättare.
Att Amy Coney enligt jurister av facket bedöms som otroligt kompetent och med all sannolikhet lämnar sin privata religion utanför dörren till tjänsterummet hör liksom inte hit. Enligt demokraterna är hon närmast att betrakta som en inkarnation av hin håle själv. Hon är ju katolik och sjubarnsmor, vem som helst begriper vad en dylik typ har för åsikter om abort och kvinnans frigörelse!
Visserligen utgör Amy Coney i egen hög person ett utmärkt bevis för att det går att både gör karriär och vara mor till sju barn. Men sådana trivialiteter väger lätt i demokraternas förvridna världsbild.

En annan aspekt för demokraterna är att deras egen kvinna i senatsutskottet som skall anställa förhöret av den nya domaren, Senatorn Dianne Feinstein, helt uppenbart börjar tappa skärpan. Det verkar vara en bekymmersam trend för det demokratiska partiet att både deras presidentkandidat och andra toppkrafter framstår som halvt senila och förvirrade.

Tidningen POLITICO skriver:  “Feinstein, the oldest member of the Senate, is widely respected by senators in both parties, but she has noticeably slowed in recent years. Interviews with more than a dozen Democratic senators and aides show widespread concern over whether the California Democrat is capable of leading the aggressive effort Democrats need against whoever President Donald Trump picks to replace the late Justice Ruth Bader Ginsburg.

Det är kanske så att man skulle ta tillfället i akt och bese utfrågningarna av domaren in spe? En intellektuellt knivskarp 48-årig ärkekonservativ toppjurist utan något att förlora mot en trött och förvirrad 87-årig vänstertomte som riskerar prata bort allt förtroendekapital hon byggt upp under en karriär vid statens köttgrytor.

I Sverige har vi som bekant inga politiska konflikter av denna dignitet. Här får vi nöja oss med att journalister på det som kallas Sveriges Radio, namnet borde givetvis vara Sveriges Statliga Radio (SSR), upplever sig så förfördelade på grund av sin hudpigmentering att kraftiga åtgärder synes nödvändiga!
Helst av allt skulle väl olika hudpigmenteringar jobba åtskilda och slippa chefer med annan pigmentering än sin egen. I förlängningen får det väl knoppas av i två organisationer. Ett SSR och en annan som vi benämner SSBR, Sveriges Statliga Blatte Radio. Snart nog har vi en skattefinansierad radio för varje i landet förekommande minoritet. Genuscertifierade jämlikhetskrämare, förlåt jämlikhetskramare ska det ju vara, gnuggar händerna inför tanken.

I själva verket borde givetvis den statsfinansierade radion läggas ner per omgående. Då slapp vi dylika spektakel. Hellre en skattefinansierad författningsdomstol än skattefinansierad indoktrinering via radiovågor.
Frågan är bara om något av Sveriges 8 mer eller mindre socialistiska riksdagspartier skulle våga avhända sig möjligheten till en statlig propagandakanal för att istället få en tjurig uttolkare av våra grundlagar på halsen?

Vad tror ni?!